Tack till kalkstenen!

-Stanna, vi måste ta kort!

-Va, skall vi stanna och ta kort vid en stenhög???

-Ja, såklart vi ska!

-Varför det? Det är ju bara en stenhög. Kom igen nu, vi har bråttom till nästa provning!

Varför ville jag så gärna stanna vid den där stenhögen? Jo, för att den representerar en oerhört viktig bakgrund till varför champagne smakar just som det gör.
Jag har ofta vinprovningar där deltagarna får prova många olika sorters mousserande vin och för det allra mesta är folk rörande överens om att champagnen var godast. När man skall försöka förklara vad detta beror på hamnar man alltid i att det är kombinationen av vinmakning (inkl val av druvsorter), klimat och berggrund. Av dessa faktorer känner många till både vinmakningens och klimatets inverkan och är någorlunda bekanta med både champagnemetoden och att Champagne är ett distrikt med svalt klimat.
Berggrunden däremot och framförallt hur den uppkom brukar vara en större nyhet för de flesta.
Det är nästan svårgreppbart att tänka sig att den enorma Parisbässängen som var ett innanhav sträckte sig från södra England i norr till Centralmassivet i söder och från Bretagne (massif armoricain) i väst till Vogeserna i öst. I detta innanhav fanns en mängd skaldjur, ostron och bläckfiskar som när dom dog sjönk till botten och efter tillräckligt mycket tryck bildade kalkhaltiga bergarter. Denna process tog ca 200 miljoner år och just de bergarter som utgör berggrunden i Champagne bildades för 70-90 miljoner år sedan. Vilken svindlande tanke att skaldjur, ostron och bläckfiskar som levde för 70-90 miljoner år sedan är en förutsättning för den ljuva dryck vi har i glaset idag!
Det är det jag står och tänker på vid min lilla stenhög när jag försöker se ut som Rodins ”Tänkaren”.

Nedan ser ni en vingård där man kan se en genomskärning hur rankorna växer direkt ner i kalkstenen.

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.